Syster stor

Syster stor

Kajsas blogg

som handlar om mina vetenskapliga och ovetenskapliga studier om studier, kläder, livet, universum och allting.

Små mjuka fötter

Syster stilPosted by systerstor Tue, January 21, 2014 20:44:02
Bebitz kryper inte, och kommer troligen aldrig att göra det heller. Han hasar fram på ena skinkan och med hjälp av händerna. Inte osökt får han mig att tänka på Quassimodo varje gång.

I alla fall. Han övar sig på att resa sig upp, stå och gå, så nu har han fått förhårdnader under fötterna. Alltså fotsulor, sådana som man har. De runda, mjuka, pyttesmå babyfötterna är för evigt borta.

Mera snö

Syster stilPosted by systerstor Sun, January 19, 2014 16:10:14
När Barnens hus gick i konkurs i somras köpte jag en pulka. En blå babypulka med ryggstöd. Förra helgen kom snön. Jag gillar inte snö, jag vill sitta inne och mysa och äta bullar, och helst inte åka pulka. Jag har ändå inga täckbyxor. Senaste paret jag köpte var för ganska precis 18 år sedan, när jag gick i nian. De är för små nu, och long gone anyway.
Grannarna har byggt en finfin pulkabana genom skogen, och igår tillkom ett gupp. De åkte och skrattade och hade himla kul. Då bestämde jag att jag ändå inte vill vara en mamma som har en pulka i källaren, men sitter inne och facebookar när det äntligen finns snö. SÅ jag drog på mig två par mjukisbrallor (från -99 och -08) och och ett par regnbyxor, och drog mina skinnvantar på Bebitz fötter. Sedan åkte vi pulka, och han älskade det. Och jag också.
Så nu är jag en mamma som får lov att uppdatera funktionsplaggsgarderoben (underbara, sammansatta ord!). Idag gick jag till otäcka FleeceLiedl och köpte nya täckbyxor till mig, och en blå hjälm till Bebitz. Barn har hjälm, i pulkabacken, på skridskobanan, på sparkcykeln etc. Vuxna borde också ha hjälm, som goda föredömen, jag ska försöka skaffa en snart.
Men det bästa är ändå att komma in igen, och fika varm choklad och kanelbulle.

Ambitiös

Syster stilPosted by systerstor Sun, December 29, 2013 22:23:54
Nu har jag varit en God Mor igen. Stått i en och en halv timme och gjort smoothies. Jag gör det för att jag tycker att Ellas' kitchen är för dyra, men frågan är hur mycket billigare det blir egentligen. Jag gör ju också på KRAV-märkt frukt och då kostar 3 päron 29 kronor, likaså 4 apelsiner och en klase bananer. Jordgubbar kostar 10kr/hg. Jag fuskade med svenskodlade, besprutade äpplen, och Kesella finns inte som KRAV-produkt, så nu kommer han väl att dö (igen).

Det är svårt med KRAV-frukt från andra länder också, tycker jag. T ex bananer. Själva frukten har säkert mindre gifter i sig, men hur vet jag att inte området runt om bananplantagen blivit besprutad, som skyddszon? Och hur stor är i så fall den zonen? Eller att bananerna inte är besprutade ändå, och någon KRAV-certifierare fått en hög sedlar i fickan och sett mellan fingrarna? Men all min hemlagade, helsvenska äppelmos är slut nu, och jag kan knappast ge honom bara kålrötter tills dess att blåbären mognar i juli?

Fick min mammas barnmatsbibel nyligen. Den vegetariska kokboken som jag är uppvuxen på. I min jakt på mellis-recept läste jag så klart i den. Den innehåller nästan bara sådant som man idag absolut inte ska ge till barn under ett år (enligt livsmedelsverkets rekommendationer). T ex grönkål, filmjölk, mjölk. Men jag överlevde ändå, och var dessutom ett ganska friskt barn. "Ät nu, medans det är nyttigt" brukar min svärmor säga.

Ändå vänder jag ut och in på mig själv för att ge Bebitz så bra kost som möjligt. Samtidigt som jag ger honom pepparkaka och glass, eftersom det är jul... Orka vara konsekvent! I höstas mixade jag ett päron till mos, och det tyckte han var gott. Sen sa en mamma på öppna förskolan att päron och äpplen är för hårda och måste kokas först. Så nu kokade jag dem, och då tappade de massa smak? Tycker att det mest bara smakar banan om de olika mixarna (utom den med för mycket kiwi, fick balansera det med banan och socker (!) så nu blir han säkert hyper, men kommer i alla fall att äta upp) och jag gillar verkligen inte banan.

Men det blev ganska mycket smoothie ändå, och ganska gott. Var och en blir salig på sin fason.

Lindex-syndromet

Syster stilPosted by systerstor Fri, October 25, 2013 19:24:23
Bebitz är snart 8 månader och drar stl 74. Han har en bra garderob i denna storlek, lagom många plagg och vi behöver inte tvätta hela tiden. Hittills har vi kört drygt 90% second hand och blandat "flick" och "pojk". So far so good.

Men nu har Bebitz vuxit ikapp och högen med ärvda kläder i stl 80 är ganska liten. Alltså kikar jag in på de stora kedjorna och ser vad de har för något på rea. Hittade en jättefin mumin-pyamas på Lindex (och en oemotståndlig smoking-skjorta-dräggel-lapp med fluga), köpte den i stl 80.

Pappan lade så klart grejerna i tvätten, för att tvätta ur överskottsfärg och kemikalier, och sorterade in dem i garderoben. Igår åkte pyamasen på. Den borde ha varit rätt mycket för stor, men passade ganska perfekt. Den är ju rosa, alltså för flickor, alltså mindre i storleken.

"Hur kan en flicka på 80 cm vara mindre än en pojke på 80 cm?" undrade pappan retoriskt. De är det på Lindex. Tydligen redan från stl 74. Mycket har bloggats om det här förut, t ex här http://onekligen.blogspot.se/2011/01/om-lindex-barnklader-och-striderna.html

Och jag får väl gå tillbaka och köpa pyamas i stl 86 då.

Syster stil

Syster stilPosted by systerstor Tue, September 24, 2013 20:09:03
Tisdag, dvs F-gruppen och öppna förskolan.

På väg från F-gruppen promenerade vi en bit på Drottninggatan och på Kungsgatan, ungefär vid lunchtid. Bland alla människor noterade jag en eller annan person i fina, metallic-färgade läderaktiga jackor. Fiiin den, tänkte jag, tills jag fick syn på mig själv i min guldfärgade fuskläderjacka. Fiiin jag, tänkte jag då, och sen tänkte jag att det vore nice med en fuskpäls till vintern.

På öppna förskolan är dresscoden, som vanligt, randigt. Svenska barn bär ränder. Mest på tröjan, men ibland byxorna, dräggel-scarfen, mössan etc. Bebitz bar idag randiga strumpor, så han fick vara med. Även flera av mammorna bar randiga tröjor, dock inte jag.

Jag har undrat varför just randigt är synonymt med lyckliga barn och gott föräldraskap. Min vän S tror att randigt är könsneutralt och därför lättare för flera. Det tror inte jag. Färgerna i ränderna gör baby-kläderna till allt annat än unisex, som vanligt. Jag tror att det började med Polarn och pyrets randiga kläder i fina basfärger, som faktiskt brukade vara rätt unisex, och som alltid ansetts vara av god kvalitet. Idag kan de Po.P-randiga kläderna lika gärna komma från H&M eller Lindex och Po.P säljer djurmönstrade kläder med puffärmar som inte alls är speciellt könsneutrala. Dock verkar de fortfarande signalera kvalitet och gott föräldraskap.

Jag vet inte hur det står till med kvaliteten. Bebitz växer ur sina kläder långt innan de hinner bli slitna. Jag sätter på honom Po.P så att jag ska verka vara en god mor, och randigt eftersom jag tycker att det är fint.
Kanske är det just så enkelt.

Barnvagnsföreläsning

Syster stilPosted by systerstor Wed, September 18, 2013 21:41:12
Lämnade Bebitz till farmor/svärmor och gick och simmade. Förbättrat resultat jämfört med förra veckan, yey.

Jag har en vän, E, som är kanske den viktigaste kontakten i mitt nätverk. Hon är föräldraledig med sitt andra och tredje barn, men tycker att det finns, eller bör finnas, tid för andra projekt än tvillingar, så hon startade F-gruppen. Det är en föräldragrupp för oss som även vill använda ledigheten till reflektion och utveckling. E har dragit igång en föreläsning på temat karriär och småbarn, för föräldralediga och barn. Den hölls idag, och var peppande och spännande. Bra jobbat, E.

Jag tänkte att det nog inte skulle vara värt det att komma hem från landet, men ändrade mig när jag fick höra att det skulle finnas goodie bags. Jag har alltid velat gå på ett evenemang som har goodie bags och nu var jag ju ändå anmäld. Så jag dressade upp mig lite, kände mig ganska city i liten jacka och skor med klack. Bebitz kläder signalerade vilken sorts mamma jag vill verka vara. Bebitz kände sig tydligen inte så city. Han bajsade glatt (eller snarare rätt gnälligt) ner alla sina kläder och fick byta till något mycket mindre stajlat från skötväskan. Han såg också till att jag hade mjölkkräks på byxorna och hallonfläck på tröjan.

Klackade skor var jag rätt ensam om. Bekvämlighet och förnuft framför fåfänga verkar gälla bland mammor. Nåja. Bebitz hade roligt och var ett solsken på tunnelbanan. Goodie bagen innehöll finfina presenter. Fikat var gott, det var kul att återse gamla och nya vänner och nu är vi tillbaka på landet. En mycket bra dag.



RUTa ett

Syster stilPosted by systerstor Tue, September 17, 2013 20:17:56
Vi gör en 24 timmars utflykt tillbaka till verkligheten i stan. Vi har hunnit gå på Öppna förskolan och hämtat upp klinkergolvet innan vi kommer hem. Lägenheten är täckt av ett fint men påtagligt lager av renoveringsdamm så jag tar fram dammsugaren. Bebitz blir helt förskräckt på golvet och klamrar sig fast vid mig, hårt. Jag inser att det är första gången i livet som han stöter på en dammsugare.

Det säger så klart något om mig, men inte att jag är en lortgris. Vi har städhjälp varannan vecka med RUT-avdrag. Det är lyxigt och jättejätte-skönt att komma hem till en nystädad bostad. Vi har samma tjej som jobbar varje gång, hon kommer en vardag på kontorstid, arbetar vitt, med försäkring och pension, betalar skatt och har sitt barn i skolan under tiden. Man kan tycka att denna typ av lyxkonsumtion inte borde ha skattefinansiering, men utan RUT-avdrag skulle vi inte ha råd. (RUT-avdrag för läxhjälp tycker jag dock är rent vansinne.)

När jag var tonåring i radhusområdet hade flera av de andra familjerna en städhjälp tillsammans. En polsk tjej som jobbade svart på lördagar, och som därför ibland var tvungen att ta med sig sitt barn. Hon var oförsäkrad, löjligt underbetald, fick skäll för att hennes barn lekte med familjernas saker och de klagade bakom hennes rygg. Jag tyckte att hela situationen var rätt jobbig och är fortfarande glad att vi i min familj "var tvugna" att städa själva. Om inte annat så lärde jag mig att dammsuga...

Nu återstår att överföra "sunda värderingar" till Bebitz. Han måste få lära sig att inte ta städhjälpen för given och att inte underskatta hennes arbete. Det är inte självklart, men det ska nog gå bra.

Hook

Syster stilPosted by systerstor Tue, September 10, 2013 21:28:16
Nu är jag också en mamma som _har_ majskrokar. Ville bara säga det.

Next »