Syster stor

Syster stor

Kajsas blogg

som handlar om mina vetenskapliga och ovetenskapliga studier om studier, kläder, livet, universum och allting.

Ingen baby, men en liten kille!

SkolaPosted by systerstor Sun, May 04, 2014 21:37:10
Vi har varit på landet över helgen. Jag förstår nästan ingenting av vad Bebitz säger, men han lyckas oftast ändå förmedla vad han vill. Han är kommunikativ på det sättet. Nu har han också lyckats förmedla sin första sång, med ord som jag förstår. Den går så här:
Atta dej, atta dej, atta dej. Attata dej!
På rätt melodi. Yey! Jag är sjukt stolt. Han har aldrig ens varit i närheten av ordet mamma, men det gör inget.

Och idag har vi fått, och tacka ja till, plats på förskola. Vårt andrahandsval av två likvärdiga förskolor i absoluta närområdet. Yey, yey!

Och jag har fått löfte om att gå upp i arbetstid. Yey, yey, yey!

Naturvetare

SkolaPosted by systerstor Sun, November 10, 2013 22:03:33
Bebitz har nu inlett sin naturvetenskapliga bana. Han var med mig till universitetet i lördags och träffade andra naturvetare (han tyckte inte att det var jättekul, men ändå rätt spännande att testa en massa smaker på julbordet (ja, det är lite tidigt med julbord redan nu, men gott)). Det lutar åt att han blir fysiker, dels för att han får titta på rätt mycket Big Bang theory hemma, dels för att han har inlett en serie experiment där han testar gravitation.

Undersökningarna går ut på att testa om olika saker faller nedåt när han släpper dem. Kommer skeden att falla nedåt om jag släpper den med vänster hand? Ja. Släppt från höger hand? Ja. Gäller detta även gaffel, nappflaska, kanin, boll? Som den goda naturvetare han är (verkar vara) vet han att kunskap bygger på upprepade försök.

Jag gissar att undersökningsperioden kommer att förlängas ytterligare när han noterar att saker som faller ned även kan plockas upp (av förälder eller annan sympatisk person) och återlämnas till forskaren för vidare experiment.

If not a Zlatan, he'd better be a future Nobel laureate.

Så mycket bättre.

SkolaPosted by systerstor Wed, October 09, 2013 18:18:01
Jag är på sjukt bra humör. Bebitz var vaken mellan 1.15 och 3.00 i natt så egentligen är både jag och pappan helt slut. Men! Jag har varit på medarbetarsamtal och pratat med min chef om vad som ska hända när jag börjar jobba i vår. Karriärsplanen, som jag skrev igår, kom väl till pass och jag kunde säga genomtänkta saker om annat än barnmat. Varför jag är en förträfflig lärare och så.

Sedan gick jag ned och sa hej till min klass. Som blev jättegladaDet ska bli så himla kul att börja jobba igen. Den känslan!

Och i kväll är det säsongspremiär av Greys anatomy.

Lärdom

SkolaPosted by systerstor Fri, September 06, 2013 19:48:29
Just hemkommen från en överraskningsfest på andra sidan stan. Klockan är 19.30 och jag är just hemkommen. Vi chansade på att det var en fest som barn kunde följa med på, och hade fel. Vi var i en normal-liten 50-talstrea, ganska mycket människor, ganska högljutt. Bebitz tyckte det var okej i de ca 15 minuter det tog att äta upp gröten, men vi var i alla fall där i ca 1,5 timme. Värdparet är vänner till pappan, och jag har träffat dem, men vi kände i princip ingen annan. Det var en massa estet-folk i fantasifulla klänningar, långt tjusigare än min H&M-blåsa och ingen ville mingla med mig eftersom min accessoar var en bebis, inte ett vinglas. I vanliga fall verkligen min typ av fest, men nu avvek jag ganska snart efter att vi ropat "Surprise!" Pappan lämnade vi kvar.
Fortfarande fredagseftermiddagsrusning på E4, dvs mycket långsamma köer. Bebitz började skrika när vi backade ut från parkeringen, och fortsatte tills han somnade, utmattad och fortfarande snyftande. Nu vet jag i alla fall hur lång tid det tar för honom att gråta sig själv till sömns, 25 minuter.

Jag undrar varför jag inte kunde räkna ut det här innan vi gick hemifrån, och besparat oss båda denna högst oangenäma biltur?!?!?!

Svenska kyrkans öppna förskola.

SkolaPosted by systerstor Tue, September 03, 2013 16:45:41
Första tipset är att komma i tid. Vi hade ägnat oss åt favvoaktiviteten Lunch med Kompis, och kom därför en halvtimme sent, precis när sångsamlingen började. Bebitz somnade i bilen (han mår nog inte riktigt bra) och var lite mosig och nyväckt, men gillade ändå läget skarpt! Eftersom vi var sena fick vi inte plats i ringen, men vi hängde med i sångerna och kikade på de andra barnen.

Det var en sång om Gud och en sång om en ängel, resten handlade om gulliga djur och båtar, precis som på kommunal verksamhet. Pappan (övertygad ateist) och jag (försiktigt kristen) har pratat om att nästan alla öppna förskolor drivs av kyrkor, och hur det eventuellt kan påverka/påtvinga vårt barn. Vi har valt att inte ge honom ett kristet dop, men kommit fram till att kyrkliga aktiviteter nog går bra. Jag är glad och nöjd att det var så befriande vanligt.

Bebitz tyckte att det var spännande och intressant med de andra barnen och mjukisdjuren som vi sjöng om. Sedan fick han nog. Han var mycket mindre intresserad av att leka bredvid de andra tre barnen från vår BVC-grupp än jag var av att träffa deras mammor. Bebitz har tänder och har fått dem utan feber, men han kan inte sitta eller krypa som de andra barnen. Vi smet därifrån ungefär samtidigt som det blev dags att städa.

Detta var på st Ansgars öppna förskola, Västerled församling, i Alvik. Öppet tisdagar och torsdagar 13.30-15.30. En stor grupp av både mammor och pappor och två personal. Andra tider i veckan är det här en förskola med fast barn-grupp så lokalerna är förskoleinredda, inte kyrkliga. Det finns lekmattor, myssoffor, låga bord, kuddar, höga bord, skötbord, diskbänk och fika. Ljust, fint och trevligt. Jag ska gå dit på torsdag också, och då ska vi komma i tid!

Höj! Lärarnas löner nu.

SkolaPosted by systerstor Sun, September 25, 2011 12:53:05
I tisdags arrangerade lärarförbundet en demonstration för höjda lärarlöner. Tio tusen mer i månaden begärdes, och det är rimligt. På skyltarna stod bitska saker som "När lönerna är så låga är det tur att vi jobbar så mycket att vi ändå aldrig hinner köpa något".

Men sen kom det obligatoriska pepp-talket före avmarsch. Det var fett opepp. Det handlade om att det är synd om svenska lärare för att våra löner är bland de lägsta i Europa. Att vi är efter. Att inga unga längre vill bli lärare som förstahandsyrke. Pepp som fick mig att tänka att jag måste vara dum i huvudet som är hyfsat nyexad i ett yrke som jag älskar, och som jag är bra på. Att det hade varit bättre om jag nöjt mig med en biologexamen så att jag visserligen varit arbetslös, men med högre status. I alla fall i ögonen på de som utformar eller deltar i undersökningar om framtida jobb.

Alltså. Jag har läst naturvetenskapligt basår i 1 år. Magisterexamen i biogeo motsvarande 4 år. Tilläggskurser i geografi 0,5 år. Utbildningsvetenskap inklusive praktik (VFU) i 1,5 år. 1+4+0,5+1,5 = 7 år.

Jämförelse: läkarutbildningen är på 5,5 år + 18 till 21 månader praktik = ca 7 år. Lärare och läkare läser alltså ungefär lika länge, och kommer sedan under hela sin karriär att ha avgörande betydelse för många människors liv.

Jag tycker att läkare förtjänar hög status och hög lön. Jag tycker att jag som lärare också förtjänar det. Inte för att alla andra lärare i Europa redan har högre lön än jag, utan för att jag är välutbildad och skitbra!

Tid är pengar

SkolaPosted by systerstor Thu, December 09, 2010 19:40:49
Stod, som vanligt, och väntade på att kopiatorn skulle bli färdig. 4 sidor, 31 kopior, häftat tar sin lilla tid. På universitetet behöver inte lärarna kopiera proven, deras tid är för dyr. Istället anställer man billiga studenter, kallar dem för "amanuenser" och låter dem göra allt kopierande. (Ok, nu raljerar jag lite. Det heter väl typ administratörer eller kursassistenter eller något, amanuenserna får göra roliga saker också. Tydligen.) I alla fall, på högstadiet är lärarna tillräckligt billiga för att göra sina egna kopior, så där stod jag. Osökt kom jag att tänka på några andra tidstjuvar i livet, situationer där jag måstat vänta mot min vilja:

1. Busshållsplatsen i Huddinge centrum, väntat på bussen till Sörskogen. I oändligt många timmar och lika många minusgrader, alla tider på dygnet.

2. Centralstationen, på pendeltåget mot Södertälje. Se punkt ett.

3. Universitetets tunnelbanestation. Där är man aldrig ensam.

4. Tunnelbanor, bussar och pendeltågsstationer överallt i hela Stockholm.

5. Hissar. Inget är så långsamt som hissknapparna i Moas båge.

6. Vid blålysande datorskärmar, på att bli inloggad, utloggad, eller bara felmeddelad.

7. E4 mellan Alby och Södertälje. Alltid bilkö åt båda hållen.

8. Reklampauser och TV4 Nyheter. Say no more.

9. Toaköer. Och så säger de att "festen är i köket".

10. McDonald's. "Fisken kommer tyvärr att dröja 3 minuter, går det bra att vänta?" är hamburgerspråk för "vi avskyr din kinkiga ätstörning, och låter dig vänta minst en kvart på flit". Riktigt skeptisk ska man vara när de säger "jag kommer ut när den är klar", det är LJUG i 100% av fallen.


Härom dagen råkade jag ut för en ovanligt überlångsam kassörska på nämnda "restaurang". Läste lite slarvigt på hennes förklarande tilläggsskylt (under nämnskylten) 'under utredning'. De långsamma i min värld brukar behöva utredas, men hon var naturligtvis 'under utbildning'. Man vet att man är lärare...



Flickskola

SkolaPosted by systerstor Sat, November 13, 2010 13:36:15
När jag påbörjade lärarutbildningen för snart två år sedan lyfte jag frågan om könsseparerade klasser, och fick faktiskt lektionstid att diskutera detta på. Jag menar att flickor i en klass med bara flickor får större chans att ta plats och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar utan att riskera att störas, hämmas eller tryckas ned av pojkar. Det finns så klart högljudda och dominanta tjejer också, så det är inte självklart att det blir "lugn och ro" och "problemfritt". Men jag tror att oavsett hur genusmedveten man är som lärare så är det lätt att falla in i normer och att bemöta och behandla flickor och pojkar olika. Jag vet i och för sig inte om renodlade pojkklasser är så bra för pojkarna, jag har aldrig varit pojke.

Jag gick hela grundskolan i blandade klasser, och det gick inte så dåligt. I gymnasiet valde jag teaterestetiskt program och där fick jag chans att blomma ut och ta plats och bli mig (nu blev det pretto, men det är sant). När vi tog studenten bestod klassen av en kille och 15 tjejer. Vi var snälla mot den killen och så länge han var ensam fick han ungefär en sextondel av utrymmet i klassrummet. Under de perioder (t ex under första året) som det gick två killar i klassen fick/tog de omedelbart 50% av utrymmet, trots att de var i minoritet. Det får mig att förespråka flickklass.

Motargumenten på utbildningen var att det "blir sämre diskussioner" och att eleverna måste "förberedas för ett samhälle där det finns både flickor och pojkar". Tjena. För dagens blandade grundskoleklasser gör att vi får en jämn fördelning på gymnasieprogrammen fordon, dans, el, vård, barn och fritid. Verkligen. Min teori är att en pojke som gått med enbart andra pojkar vågar söka till omvårdnadsprogrammet i större utsträckning än en som väljer som de andra pojkarna i sitt sökande efter en egen identitet som man. (Forskning visar att mycket av manligt identitesbyggande går ut på att att inte vara som en kvinna.)

Idag skriver Hanne Köller om det här på ledarplats i DN och jag blir så glad! Nu vill jag genast starta en feministisk friskola. En som tillåter pojkar men som alltid, alltid utgår från flickorna. Skulle du låta din son gå där?


Hannes ledare finns här: http://www.dn.se/ledare/signerat/jamstalldhet-aterinfor-flickskolan-1.1207876

Next »